Det finns så mycket jag skulle behöva göra:

plugga fysik och kemi

läsa lite i Huckleberry Finn

Sjukt trött efter en veckas "semester" vaknar man klockan 13.30.

Inte det smartaste man kan göra en söndag.

Känslan då ens 7 år yngre värdsyster utbrister

Åh.

Imorgon flyger jag tillbaka till Roswell. Lite sorgligt.

Men jag saknar min värdfamilj lite, och nästa helg

ska jag ju träffa alla Rotaryungar igen! Puss och kram och godnatt!

Förlåt, förlåt. Jag vet att jag har varit dålig på att blogga de senaste

dagarna.  Min kamera sover  just  nu och  jag  ska se om jag  hittar

sladden  som  tenderar  att försvinna med jämna mellanrum,  så att

lördag: Packade det sista innan Jodi och Merritt kom och hämtade

Iallafall, vi gick i butiker, åt god mat och besökte olika konstgallerier,

måndag: Packade  ihop  det sista  och lämnade hotellet efter en lika

tisdag: Imorse kom Adam hit.  Han var en av utbytisarna som hamnade

Jag är i Boulder, Colorado, där Demarree bor, just nu.

Otroligt glad och lycklig och janffsakj. Allt är så fint här.

Bloggar mer i morgon, bilder och så. Nu ska jag sova,

imorgon ska jag träffa min kompis Adam, sedan ska

jag till IKEAAAA med Demarrees mamma och bror, och

kanske någon av hennes kompisar med.

Som sagt, bilder. Senare. Godnatt!

JA jag ska sova snart, för jag ska ut och åka imorgon.
(Ska först till Santa Fe här i NM, sedan åka till Colorado! )

JA jag har packat

JA jag var på Hastings idag

JA det här är ett korkat inlägg

En av väggarna i mitt rum ser ut såhär:

En "Välkommen Alma-skylt", en bild på farfar och Lilly, bilder på Maranda
och mig, en trisslott värd 50 kr, en dalahäst, en bild på hela min
mamma-sida-familj, bilden på Gustaf som Maranda ritade, en bild som 
Shay gjorde åt mig, ett litet vykort från hemma, en bild på Mammsi och Pappsi,
en lyckokakalyckolapp, ett hjärta från Trysil (som jag tydligen hade med mig?!?!)
en teckning av ett öga som min "amerikanska lillasyster" Carrie ritat åt mig
och en till dalahäst.

Och på pianot:  Vattenflaska, ett brev, ett vykort, en luftballongskalender
och en Beatlesbild. Sgt Pepper's Lonely Hearts Club Band. 

Nu ska jag sova, godnatt era små ankungar.

Idag har jag gått i skolan, träffat alla mina fina kompisar,

varit på Rotarymöte och träffat min kompis Janae,

lyssnat på en tjej som pratade om hörapparater

i nästan en timme (väldigt intressant, tro det eller ej),

fått lyckokakor, fått $10, blivit frågad vilket håll vattnet

snurrar åt i toaletterna i Sverige, blivit kramad av Kevin

miljontals gånger, blivit kramad av Damica tre gånger,

slutat skolan, träffat Chance och hans kompis Tina,

gått till Hastings, druckit Frozen White Chocolate(<3),

läst tidningar, gått till kyrkan, ätit middag PLUS en snövitcupcake,

låtsasgift mig med rosa plastringar, spelat piano,

åkt hem.

Trevlig onsdag!

Jag hittar något att bli förundrad över flera gånger,  varje dag.

Idag var det nog när en kille i min klass frågade  vad  klockan

var och jag bara sträckte fram min arm så att han själv kunde

kolla på mitt armbandsur, för jag höll på att läsa.  Jag blev lite

(lite, bara lite. Observera LIITEE.) förvånad när han sa att han

inte kan läsa av analoga klockor. Notera att han är femton och

inte fem år gammal.  Jag har fått höra hur många gånger som

helst om detta,att många tonåringar inte ens kan klockan,innan.

Frau  Bell har nog nämnt det ett antal gånger  eller, Maranda?)

så jag visste redan hur  det  låg  till,  men jag blev ändå sjukt

förvånad. Men, helgon som jag är, tänkte jag att jag inte ville

göra någon stor grej av det inför den stackars pojken  så  jag

låtsades som att det är världens mest normala grej, även om

det...  inte är det.  På  tyskalektionen  berättade Frau Bell om

en "smart" person som jobbar på Whataburger, som hon hade

haft världens diskussion med,  och om en mamma som döpte

sin dotter till Female,  för  hon  trodde att läkarna hade skrivit

ungens  namn  (i  själva  verket vilket kön barnet var av) när

hon fick alla papper på sjukhuset, efter förlossningen.  SUCK.

Men,   bara så ni vet,  det är inte bara sånt här som förbryllar

mig varje dag (för jag råkar inte ut för sånt här varje dag, eh..

bara nästan.) utan andra, mer normala saker med. Typ som

smaken på nåt visst godis, priser i affärer och regler och sånt.

Jag älskar faktiskt människorna här. (Nästan alla.)

Det här är min nya skärmsläckare.

Jag längtar tills nästa gång jag sover över hos någon, jag ska lämna

datorn på när jag släcker lampan och går och lägger mig, åhåhåhå.

Jag vet att iallafall du hade blivit rädd, Jessica.

Fast jag tycker mest att den är söt. Liknar en Disney-haj.

Lördagskväll i ett ganska tyst hus.
Film med Me, Myself and I, alla tre på bilden ovan.

Idag tänkte jag på hur mysigt det skulle vara om min mamma

kunde komma och hämta mig efter skolan och vi kunde åka till

Maxi, köpa mat och lösgodis, sedan åka hem och äta kvällsmat

och avsluta fredagskvällen med att kolla på film och ha

fredagsmys, hela familjen. En ganska vanlig fredag, liksom.

Jag vet inte varför mitt förra inlägg blev så huller om buller och konstigt.

Lång och (antagligen) inte särskillt rolig text, så ni behöver inte läsa den om ni lätt

Sååååååå, nu är det officiellt, jag ska börja gå i kyrkan varje onsdag.

Jag följde med min kompis Chance dit förra veckan, och träffade

min kompis Hannah där, för hon går dit varje vecka hon med.

Och nej, jag tror fortfarande inte på Gud. Men jag älskar ungarna

i "min" ungdomsgrupp, och jag tycker faktiskt att gå i kyrkan kan

det inte alltid känns som det. Som saker om New Mexico's historia,

Antingen kan ni  kolla på bilderna  jag  lägger  upp  på  allt  fint  jag  köpte i Albuquerque
i helgen, som jag mest lägger upp för mammas skull, eller så kan ni kolla på The Killers'
fina musikvideo till When You Were Young, som jag alltid tänker på så fort jag ser ett berg.
Vilket jag gör nästan hela tiden nuförtiden.

Eller så kan ni göra både och. 

Varsågoda!


Klänningar kan man aldrig ha för många av.


Mumssssssssssss fillibabba.


Lite blommor och blad i håret ba.


Ett par bruna skor.



Två Almor, en kjol och en flaska 
med något som luktar väldigt gott.


Pellifjant och fjäderring. JAG GILLAR FJÄDRAR.


Och så Brandon Flowers' röst <3

Beställde min favoritbok på originalspråk förra veckan.

The  Secret  History av Donna Tartt.  Kostade  25 cent,

så  behövde   i princip  bara betala för frakten,  typ $4.

Fick  den  på  posten  igår!  Överlycklig!  Den ska vara

begagnad,  men  det  verkar  som  att  ingen någonsin

har ens öppnat den. Nu ska jag läsa och sova. Godnatt!

Lägg märke till "Very Good, 100% Customer Satisfaction Guaranteed"

och "Price: $0.25"  WIHIE!

Jag och Eli.

Judith och pasta.

Gänget!

Det där är min klänning...grr..

Jag och mina.. låt oss kalla dem fynd!

Kom hem från Albuquerque, Rio Rancho och finaste Judith, för några timmar sedan.

I fredags hämtade Bianca och JP, mina kontaktpersoner från Rotary, mig i skolan.

Behövde alltså bara ha fyra lektioner den dagen (lycka!)

Efter en nästan 4 timmar lång bilresa i en bil med tre säten

kom vi till slut fram till Albuquerque. Bianca och JP hade intervjuer

med utbytesstudenterna som reser från New Mexico till andra delar

av världen, hela helgen. Därför kunde jag lätt som en plätt åka

fram och tillbaka med dem, wihie!

Iallafall, väl framme i Albuquerque chillade vi på hotellet i någon

timme eller så med några Rotarymänniskor som skulle hjälpa till

med intervjuerna, tills Judith's värdmamma hade slutat jobba och

kunde komma och hämta mig. Vi hann med en snabbrunda på

Walmart innan vi åkte till Rio Rancho, som är en mindre stad typ 20

min utanför Albuquerque.

Parkerade bilen utanför huset, öppnar bildörren, tar fem steg

och öppnar ytterdörren och blir attackerad av Judith!

Hon visade mig sitt rum och jag träffade hennes två år yngre

(tre år yngre än mig alltså) värdsyster Joan, sen åkte vi till kyrkan.

Fredagskvällen spenderades alltså, om jag inte redan har

skrivit om detta, med 15 andra underbara ungar som alla är

superroliga, supersnälla och supermusikaliska. Efter att ha ätit pizza

och kollat på film hade vi en grym jam session i kyrkan tills klockan

tre på natten. Alla somnade i "grupprummen" eller vad man ska kalla dem,

utom jag och Judith som, som sagt, somnade på golvet mellan bänkarna

i församlingssalen och Gustaf Norén och Björn Dixgård sjöng godnattvisor för oss

(somnar bättre än bäst till Long Before Rock'n'Roll)..

Klockan halv sju blev vi väckta och det var dags för

frukost (fattiga riddare, mumssss) och sedan snabbstädning

innan Joans mamma hämtade mig, Judith, Joan och Cathering,

Joan's bästis. Jag, Judith och Catherine gick och lade oss

direkt när vi kom hem.. sov till elva. Joan hade Cheerträning, stackars flicka.

Klockan tolv åkte jag och Judith till ett köpcentrum (köpcentra?!).

SHOPPING!

Joan hade sånglektioner så hon och Catherine mötte upp oss lite senare.

ÅÅH UNDERBARA FINA KLÄDAFFÄRER, JAG HAR SAKNAT ER!

Inte världens bästa utbud i Roswell precis. Men det är väl..okej...eller

nä, jag vet inte. Har inte varit och shoppat här precis.

Efter att ha shoppat ensamma i 2h, med Joan och Catherine i typ 30 minuter

(innan de blivit uttråkade och gått för sig själva), kom Elisabeth,

som också är en av Rotarys inbounds i District 5520, dit.

Eli bor i Albuquerque, lyckosten! Vi åt thaimat, sjöng med till all

julmusik som redan spelas i alla butiker typ överallt, yrade rundor

på Forever 21 och hade sjukt kul, i timmar.

En stund senare kom Jeannie, en utbytesstudent från New Mexico,

dock inte Rotarystudent. Hon och Judith går på samma skola i Rio Rancho.

Vi shoppade till sju ungefär, sen åkte jag och Judith

hem till henne och kollade Gossip Girl tills vi somnade.

I morse steg vi upp klockan åtta

(egentligen klockan nio, pga höstdagjämningen OCH JA,

det är sjukt förvirrande att det inte är samma dag som i Sverige)

och åkte till kyrkan vid nio. Efter gudstjänsten sa jag hejdå till

mina nya vänner och sedan skjutsade Judiths värdmamma

(och Judith och Joan) mig till ett ställe där jag mötte Bianca och JP.

En million kramar och sedan var det dags att åka.

Hade en superduperbra helg, verkligen! Men jaa, borta bra, hemma bäst.

Jag saknade min värdfamilj lite. Sova nu, skola imorgon!

Imorgon lägger jag upp bilder från helgen!

Google Translate är en väldigt bra..grej. Eller hur? 

Det här är min bästa amerikanska vän, Maranda.
Hon är snäll, söt och rolig, och vi har tyska ihop.
Idag åt vi thaimat och fotades i fotoautomat och spelade Just Dance
och kollade lite av Män som hatar kvinnor. Och vi kollade i klädaffärer
och konstaterade att folk klär sig mycket bättre i Europa än vad de gör här.

Jag visade en bild av Gustaf Norén, som Maranda ritade åt mig för
några veckor sedan. Hon är världens proffs på att rita. 

Precis som My i Sverige som jag saknar så himla mycket.

Detta är bilder från igår, Halloween.
Första bilden föreställer vampyren Carrie, i bilen på väg in
till villakvarteren där alla "mina" småsyskon gick Trick Or Treat.

Stor skillnad från "halloween" (*blink blink*) hemma, där 
man kanske stöter på en femårig flicka som, utklädd till
prinsessa eller soöke, frågar om godis och sträcker
över ett hemmagjort kort. Här är det...annorlunda.

De flesta av husen i villakvarteren är utspökade, åtminstone ett 
spindelnät som täcker verandaräcket eller två söta pumpor
utanför dörren. Eller femton pumpor, tre spindelnät, en jättespindel,
ett plastskelett och en zombie i trädgården. Och de utklädda barnen finns överallt.
ÖVERALLT.

De äldsta barnen är dessutom ungefär 3 gånger så gamla som de
som går bus eller godis i Sverige.

Min värdmammas kompis hade förberett och köpt ett godislager för 
alla utklädda ungar. Och hennes son satt ute i trädgården från halv sex 
till klockan nio och delade ut godis. Och han hann typ aldrig vila.
Gal1.


Jag klädde inte ut mig.
Men om jag skulle ha gjort det så hade jag
lätt varit 11th Doctor från Doctor Who. Eller Svampbob Fyrkant. 
Eller Patrik.